Bruvollelva kraftverk

Byggprojektet i Bruvollelva startades i slutet av 2008. Kraftverket stod färdigt våren 2010. Invånarna i Snåsa kommun kan räkna med att strömmen de använder i framtiden kommer att vara lokal!

Bruvollelva kraftverk ligger i Snåsa kommun i Nord-Trøndelag. Älven rinner ut i Snåsavatnet, Norges sjätte största insjö. Snåsa är i geografisk omfattning en stor kommun och kommunen är rik på naturresurser knutna till jord, skog, fjäll och vatten. Jord- och skogsbruk har genom tiderna utgjort själva navet för all annan verksamhet i bygden och ger idag också avgörande kedjeeffekter för folket som bor här.

Bruvollelva är en typisk översvämningsälv och med sitt stora upptagningsområde är den en viktig energikälla. Detta har folk som bott granne med älven utnyttjat till sin fördel under århundraden. De första spåren efter försök att tämja älvens krafter finner vi ända tillbaka till 1661. Enligt ”Inderøens Jordebog” skulle Bruvollbonden under 1661 betala 6 skilling i skatt för att använda sin vattenkvarn som låg längs älven lite öster om Bruvollgårdene.

Stenmuren på kraftverksbyggnaden är dekorerad med gamla kvarnstenar. Dessa två stenar hittades under grävarbetet vid kraftstationen. Kvarnstenarna är sannolikt flera hundra år gamla och representerar ett bevis på historisk användning av energi i älven. Vi vet inte om kvarnstenarna kommer från den omnämnda kvarnen från 1661 eller om det även stått en kvar längre ner längs älven vid kraftstationen.

Däremot vet vi mycket om Bruvollelva och sågverksverksamheten ända tillbaka till starten på 1700-talet. På den tiden drevs alla sågar av vatten. Källorna berättar att det var snåsaprästen Niels Muus som satte igång sågverksverksamheten i bygden. Under 1714 byggde han Øvre Bruvoll såg i Bruvollelva. Under 1719 byggde en ”trondhiemsborgare” Nedre Bruvoll såg, sannolikt inte så långt från där kraftstationen ligger idag. Bruvollsågarna tog emot timmer från 23 gårdar under 1744, och av de 10 800 bräder som sågades i bygden detta år sågades 9 000 bräder vid Bruvollsågarna. Goda tider mot slutet av 1700-talet gick mot dåliga tider under 1800-talet, ända till all sågverksverksamhet i bygden lades ner från 1839 och en tid framåt.

Under 1898 startade en kommitté på fem personer arbetet med att planera för såg och hyvleri vid Sagbakken, omkring samma område där Nedre Bruvoll såg legat. Detta blev ganska snart ett betydande bruk i lantliga mått mätt. Byggnaden var på hela 350 m2, och i två våningar. Omkring 300 meter ovanför sågverket byggdes en damm, och därifrån fördes vattnet ner i en ränna till en turbin vid sågen som gav cirka 100 hästkrafter. Sågen var en så kallad ramsåg med ett 3 meter långt sågblad och den kunde såga stockar med upp till 1 meter i diameter. Sågverket sysselsatte omkring 50 man när det var mycket att göra. Brist på kapital tvingade dock skogsägarna på norra sidan att sälja anläggningen, och köpare blev Trondhjæms Trelastkompani. Bolaget drev anläggningen från 1904 till 1913 och sedan dess har vattnet i älven fått rinna fritt ut till Snåsavatnet.

Under 2010 ger älven åter liv åt en turbin. Den miljövänliga anläggningen som byggts vid Sagbakken kommer leverera energi till nytta för både ägare, fallrättighetsinnehavare och samhället i stort. Energiproduktionen från kraftverket innebär därmed en ny etapp i älvens långa liv.

Bruvollelva kraftverk har inflöde från ett upptagningsområde på 79,6 km2. Kraftverket har krav på ett minsta vattenflöde om 240 l/s under sommarhalvåret och 160 l/s under vinterhalvåret. Produktionen uppskattas till 2,4 GWh, vilket motsvarar ström till 620 hushåll. Man har installerat en horisontell francisturbin med en installerad effekt på 3,8 MW. Anläggningen har en maximal kapacitet på 3,85 m3/s. Vattenvägen från inloppsdamm till station är 1 030 meter. Rör med en diameter på 1 200 mm är nedgrävt i dike, 1 100 meter av vattenvägen är GRP-rör, och 250 meter är gjutjärnsrör. Vattenvägen korsar en älvklyfta via en rörbro.

Tekniska data

Nederbördsfält

79,6 km²

Minsta vattenflöde

Sommar: 240 l/s

Inloppshöjd

136 m

Kraftverkshöjd

27,0 m

Fallhöjd

109 m

Produktion

11,4 GWh
Detta motsvarar ström till 713 hushåll.