Tyttebærdalen är en dal som inte haft några bosättningar på grund av topografin. Den är känd för sin morän uppe i dalen som älven har banat väg genom. Universitetet i Tromsø använder den för sina studenter i undervisningssammanhang. Lösa massor från fjorden och inåt dalen har sedan 1930-talet använts för vägbyggen lokalt, men från 1985 och framåt skedde stora transporter av grus till vägar i hela Nordnorge. På 1990-talet etablerades en smoltanläggning i älven. I området längst ner, vid stationen, finns idag ett stenbrott.
Dalen har sedan länge använts för betesmark både av lokalbefolkningen och samer. Förr hade svenska samer sina renar här på sommarbete och senare samer från Kautokeino.
Lokalbefolkningen och turister har under lång tid använt dalen för jakt och fritidsaktiviteter, så det rör sig en del människor där både på somrarna och vintrarna.
I Tyttebærdalen ligger tre stora vatten som älven har sitt ursprung från. Dessa vatten är mycket kalla eftersom de ligger högt upp i bergen och glaciären går nedanför det ena. Dalen utvidgar sig när man kommer längre upp i dalen, men skogsvegetationen försvinner och ljung och sten tar över. På senhösten finns här tjäder, vilket jägarna drar nytta av.
Byggandet av Tyttebærelva startade i september 2012, och provdriften avslutades i september 2014.
Här har man installerat en peltonturbin med 6 strålar och en kapacitet på 1,64 m3/s som kör med ett nettotryck på 100,2 mVS. Turbinen driver en generator på 1 600 kVA, 690 V. Spänningen transformeras upp till 22 kV innan strömmen levereras till nätet.
