Artikeln är hämtad från webbplatsen at skog
Skriven av: Stine Solbakken 2022-11-08
Nyligen öppnades Bergsåi kraftverk i Fyresdal, ett av många nya småkraftverk i Norge. Tor Bendik Midtgarden (65) och nästa generation skogsägare är därmed säkrade en solid årlig inkomst på flera hundra tusen kronor.
– Min dotter, Marte, tog nyligen över gården och skogsfastigheten. Hon kommer att ha en inkomst från fallrättshyra på 300 000 kronor årligen med ett elpris på 1 krona per kilowattimme. Det är en försiktig uppskattning. Inkomsten kan lätt bli både dubblerad och tredubblad, säger skogsägaren i Fyresdal.
Stort småkraftverk
Nyligen gick Tor Bendik i pension från jobbet på Statkraft, där hans uppgift var drift och underhåll av vattenkraftverk. Efter en lång process med initiativ, engagemang, väntetid, upp- och nedgångar, kunde småkraftverket starta produktionen i höstas, bara några stenkast från gården Nedre Midtgarden.
– Det har blivit ett stort småkraftverk som ska producera 10 miljoner kilowattimmar, konstaterar Tor Bendik framför kraftverket, som ligger i slutet av ett fall på 240 meter.
Rören, som är upp till en meter i diameter, är nedgrävda i en 20 meter bred gata genom terrängen. Hela rörledningen från topp till botten är 3,2 kilometer lång.
Process sedan 2012
Tor Bendik började planera ett kraftverk på fastigheten i Fyresdal 2012. Han bjöd in tre grannar, de etablerade ett aktiebolag och anlitade en ingenjör med erfarenhet från sju andra kraftverksetableringar. Biologiska undersökningar utfördes och ansökan om koncession lämnades in till NVE i mars 2015. Först i augusti 2018 fick de koncession.
– Regeringen lovar att det ska ta kortare tid att behandla koncessionsansökningar framöver. När koncessionen kom för vårt projekt, var elpriset nere på några få öre. Då lades hela projektet på is och två av grannarna drog sig ur, men de ville fortfarande hyra ut fallrättigheterna, förklarar Tor Bendik.
Grannen med ny drivkraft
Drömmen om kraftverket räddades av Willy Skjeggerud, som köpte grannfastigheten till familjen Midtgarden. Han hade drivkraften att ta projektet vidare.
Alla fallrättigheter samlades i ett bolag. Koncessionen var klar, miljöundersökningarna var utförda och avtal med berörda markägare om väganvändning var färdigförhandlat.
Företaget Småkraft AS, som idag äger 170 mindre kraftverk i Norge, fick därmed ett erbjudande om ett färdigt paket från Skjeggerud. Tidigare i processen var ingen av markägarna villiga att ta risken med att bygga ett kraftverk för 38 miljoner kronor. Småkraft AS var intresserade och tackade ja till det färdiga paketet.
Hur riskvillig är du?
Fallrättigheterna är uthyrda i 60 år till Småkraft AS, som har tagit hela risken med utbyggnaden. Som en av markägarna får familjen Midtgarden sin del av 10 procent av bruttointäkterna från kraftproduktionen. Nedre Midtgarden har 32 procent av fallet.
– Hur mycket risk är du villig att ta? Det är den viktigaste frågan du bör ställa dig om du vill få igång kraftproduktion på fastigheten.
– Jag tror många missbedömer risken. Du kan uppnå större intäkter med större risk, men det är viktigt att tänka på konsekvenserna om världen förändras. För oss var det inte aktuellt att satsa gård och mark för att bygga kraftverk, även om kalkylen såg lovande ut.
Vad krävs?
Tor Bendik har lång yrkeserfarenhet från kraftbolag och nu egen erfarenhet som markägare. Han har goda råd.
– Du måste ha ett fall som är lönsamt att bygga ut, du måste ta ställning till hur hög risk du vill ta och du måste använda professionella personer som vet vad de håller på med.
– Det finns många fallgropar och det är ingen hemlighet att kraftbolagen har lurat många till dåliga avtal. Mitt första krav var att fallrättshyran skulle vara från bruttointäkten i kraftverket, alltså av hela kraftproduktionen. Med intäkt från nettoproduktionen kan siffrorna manipuleras och markägaren får en mindre del av intäkterna.
Ger möjligheter
Utöver en välskött skogsfastighet på nästan 10 000 mål, som har årliga avverkningsintäkter, kan nästa generation dra nytta av värdeskapandet från kraftproduktionen.
Marte Martilla Dybdal (33) tog över gården tillsammans med sin make, Tore Dub Dybdal, 2019.
– Vattenkraft är renare energi och medför mindre belastning för miljön än många andra energikällor. Ändå medför det stora ingrepp i naturen att bygga ett kraftverk. Det är ett stort ansvar. Dessutom vet vi inte riktigt hur framtiden blir. Det kan verka som somrarna är torrare. Hur kommer produktionen att se ut då, undrar Marte, som tycker det är väldigt bra att hennes far har lagt så väl till rätta för fasta intäkter. Även om det kan kännas lite skrämmande, ger kraftverket möjligheter att leva mer av gården framöver.
Stark tro på vatten och sol
– Denna utbyggnad är lönsam med ett elpris på 25 öre. Jag tror inte vi får ett kraftpris på 4 – 5 kronor, men mellan 50 öre och 2 kronor är realistiskt. Jag såg att kraftbehovet efter 2010 var stigande, medan de senaste, stora utbyggnaderna av kraft i Norge skedde på 1980-talet. Det är ett stort eftersläp.
– Jag har väldigt stor tro på en renässans för vattenkraftverk. Det är visserligen sår i terrängen uppför sluttningen med 20 meter breda rörledningar, men de är lagda under marken, kommer att växa igen och skämmer ingen på sikt. Jag har stark tro på kraft från vatten och sol, helt enkelt för att det är mindre kontroversiellt och mer skonsamt för omgivningen än vindkraftsparker. Det kommer att bli rift om småkraftverk, men sälj dig inte för dyrt, råder Tor Bendik Midtgarden.
